Var en sväng i stan innan och lilleman var nöjd på ditvägen. Tog en runda på rödakorset för att jag ska börja pilla och pyssla lite. När vi var påväg ut från rödakorset så började han gråta, han grät för fulla muggar och mamman i panik gick in på espresso house och tog upp han för det var det han ville. Vi fikade lite och han var glad och nöjd. La ner han i vagnen och allt brast igen skrik efter skrik, tog oss till MVC där jag brukade gå på kontroller när jag var gravid (vi var halvvägs hem) tog upp honom och han blev nöjd och tittade på alla som gick in och ut men där kunde vi inte sitta hela dagen. Så jag satte ner honom och buäääääää buäääää tog upp honom och det var knäpptyst. Tillslut fick jag nog kunde inte bära på honom hem heller med en kasse md porslin. Så jag satte ner han och han fick skrika så mycket han ville. Vet inte vad det kan vara men han somnade när vi kom hem i vagnen och där sover han  fick av han mössan ialla fall, tänker inte ta upp han förräns han vaknar så sover han ut förhoppningsvis. 

Kännde mig elak och dum fick ont i mammahjärtat när han skrek och folk tittade på mig. Kändes som om jag misshanlade honom i mitt huvud =(

Grattis på 9 månaders dagen mammas lilla Enzio, tänka sig att tiden går så fort när man får en liten som du. För 9 månader blev jag hel, det var som om en lite pusselbit fattades, du föddes och både jag och din pappa blev hela. Du är 9 månader och det känns som om det var igår jag var fet som en gris och var förväntansfull av vad som fanns i min mage (då menar jag om du var en flicka eller pojke). Du har så mycket att lära och att växa och det är underbart att få vara med dig när du lär och leker. Du babblar massor men ingen förstår vad du säger, du är redan 3 tänder rikare och har en vilja från mars. Du visar oss din kärlek genom att peta oss i näsan, stoppa fingrarna i munnen, dra oss i håret , bita oss i fingrarna och nypa oss på näsan. Men det är ditt sätt att säga att du älskar oss även fast vi får skitONT ibland. Mamma och Pappa älskar dig lille Enzio.

Lilleman har ju varit sjuk i veckan med feber. det har gett följderna att hans sovrutiner har ändrats. När han hade feber så vaknade han med nattskrik och vägrade att vakna och bara skrek och var ledsen. Han vägrade att amma för att somna om. Det enda sättet att få honom att somna om var att vagga honom. Jag som alltid var van att söva honom genom att amma. Pappa j har haft lite svårt att söva honom eftersom tutten alltid var ett måste när man sov tyckte enzio. Men nu på nätterna vaknar han och då måste mamma naty gå upp och vagga honom tillsömns, idag vaggade pappa j honom på förmiddagen. Han la honom i sin spjälis och det resulterade en naptid på 1 timma. Kanske är en tankeställare, han kanske är redo att sluta amma och att sova i sin egen säng?